Historik

Första numret av Östernärkebladet såg dagens ljus redan 2004, det året utkom tidningen med fyra nummer. Därefter har det rullat på och nu skriver vi 2017. Under alla åren har det totalt utkommit 108 utgåvor (räknat t o m nr 10, 2016).

I huvudsak innehåller tidningen åtta sidor men ibland har det stannat vid fyra sidor. Redaktionens sammansättning har ändrats lite under åren men tre av de fyra redaktionsmedlemmarna har varit med från allra första början.

Från allra första början var tidningen ett projekt inom ramen för den då nybildade föreningen Samverkarna i Östernärke. Medlemmarna uttryckte en önskan om att ha en lokal annonstidning med spridning i bygden och så blev det. Föreningen fick ett startbidrag på 20.000 kronor från Örebro Läns Landsting för att kunna starta upp det allra första numret.

Tidningen har sedan dess skötts om och producerats ev en fristående redaktion, men Samverkarna har alltid kunnat nå ut med information om verksamhet och medlemmar tack var det samarbete som man fortsatt genom åren.

I nr 6 2006 inleddes ett 10-årigt samarbete med Örebro kommun som då fick möjlighet att stadigvarande disponera sista sidan. Detta samarbete fortsatte ända fram till nr 10, 2016. Under 2017 kommer Örebro kommun istället huvudsakligen att dela ut ett eget gemensamt landsbygdsblad i hela kommunen, men vid behov återkommer de också i Östernärkebladet.

Under 2016 fick Östernärkebladet dessutom ett syskon i form av Vingåkersbladet som en av medarbetarna i Östernärkebladet startat upp. Vid två tillfällen under 2016 gjordes två lyckade försök att samdistribuera tidningen vilket kommer att ske även under 2017.


Nätnyheterna på Östernärke.nu och Östernärkebladet.se

Historien om Östernärke.NU som sedermera blev Östernärkebladet.se börjar redan i januari 2003 då föreningen Bredbandsgruppen i Östernärke bildades, eller egentligen lite tidigare än så. Till historien hör även de två internetsidorna Östernärkeportalen.se samt communityn Östernärke.com som aldrig kom igång.

Bredbandsgruppen kom till för att försöka få tillgång till Internet i Östernärke. Med LEADER-projektet Bredband i Östernärke skulle föreningen undersöka nyttan med bredband och i detta projekt ingick då också att skapa de tre internetplatserna.

Projektet lyckades så småningom bidra till att två telefonstationer anslöts till Internet med hjälp av internetoperatören Typhon, eftersom Telia vid den tiden inte var intresserade av att delta i detta arbete.

Till slut vaknade Telia och även andra aktörer. Stadsnät kom senare in i bilden och nu pågår arbete med att dra fram fiber till hushållen i Östernärke, något som tycks gå lite trögt eftersom det finns alternativa sätt att koppla upp sig mot nätet.

På Bredbandsgruppens tid tittade man i huvudsak på två lösningar, dels trådburen ADSL och dels trådlöst Internet. Förutom att alltså jobba med tillgången till Internet så jobbade man också med nyttan av att ha en uppkoppling.

En hemsida med namnet Östernärke.NU skapades som en del av projektet och syftet med denna var att alla invånare i Östernärke skulle kunna få tillgång till lokala närproducerade nyheter skrivna av besökarna själva.

Alla föreningar fick möjlighet att utse en redaktör som fick i uppgift att skriva om sin förenings olika aktiviteter. Parallellt med dessa externa redaktörer fanns dessutom en grupp skribenter i form av en löst sammansatt redaktionsgrupp som på hobbybasis rapporterade om händelser i Östernärke. Denna grupp har under åren varierar lite grann men stommen har under den mesta tiden bestått av två medlemmar.

Den andra internetsidan med namnet Östernärkeportalen.se kom att innehålla ett företagsregister och ett föreningsregister. Dessutom skapades en digital kalender där man parallellt med nyheterna även kunde publicera information om olika arrangemang och aktiviteter. I portalen fanns också historia om Östernärke nedtecknad liksom beskrivning av olika fornminnen och utflyktsmål i bygden.

Den tredje delen, communityn, blev aldrig klar, men idén var att skapa en lokal mötesplats på nätet där alla invånare kunde registrera ett konto under sitt eget rätta namn, ett slags digital parallell till den vanliga verkligheten.

Förebilderna var Lunarstorm, Vilda Webben och andra sk communitys, men med tanken att man skulle kunna umgås på nätet på samma sätt som i verkligheten, IRL – ett slags digitalt och parallellt Östernärke på nätet.

Vid denna tid, men på ett universitet på andra sidan Atlanten fanns liknade idéer (som vi inte kände till då) och man skapade där något som kallades Facebook. Några år senare kom Facebook till Sverige och resten är vad man kallar historia.

Idag 2017 är Facebook lite vad Östernärke.com var tänkt att bli, med den skillnaden att Facebook samlar hela världen medan Östernärke.com inte ens startade. LEADER-projektet avslutades senare, men föreningen Bredbandsgruppen och nyhetstjänsten Östernärke.NU liksom Östernärkeportalen levde vidare.

Ansvaret för driften av Internetsidorna togs över av undertecknad medan föreningen jobbade vidare med att skapa ett slags internetcafé där man kunde träffas, umgås och spela datorspel. Denna verksamhet höll till på Torgvägen, i källaren under ett av bostadshusen intill kiosken.

Verksamheten med Internet-caféet lades efter en tid ner då det blev brist på ideella krafter som kunde ansvara för verksamheten. Utrustningen hamnade i en lada för att så småningom dammas av då borden kom till användning i Samverkarnas, då nya lokal på Industrivägen. Dessa bord flyttades senare med till Örebrovägen och där finns de kvar än idag, nu i föreningen Tegelhusets ägo.

Internetsidan Östernärkeportalen somnade så småningom in medan kalenderdelen levde vidare sammankopplad med nyhetstjänsten som bytte namn från Östernärke.NU till Östernärkebladet.se. Orsaken till namnbytet var en idé om att knyta samman papperstidningen och nyhetssidan under ett gemensamt namn för att på så sätt få en mer enhetlig produkt med ett visst innehållsutbyte.

Sedan dess har tiderna förändrats på flera sätt. Dels har tillgången på nyheter minskats i och med att polisen införde radiosystemet RAKEL, senare anslöt sig även räddningstjänsten i Örebro och Odensbacken till systemet.

Samtidigt har skrivandet ute i föreningarna minskat liksom i redaktionsgruppen. De lokala nyheterna har också hittat andra vägar och mycket information sprids nu t ex via Facebook.

I takt med tiden har samtidigt tekniken utvecklats och den 12 år gamla hemsidan börjar bli omodern och det är väl snart en tidsfråga innan det inte längre finns webbservrar som är baserade på operativsystemet Windows, något som krävs för att driva sidan som är skriven i kodspråket asp.

Till slut var tiden inne för en helt ny satsning och en ny inriktning. Ut med det gamla och in med det nya!

En ny hemsida med adressen Östernärkebladet.se sjösattes i januari 2017. Den nya sidan är baserad på ett system som heter WordPress (skrivet i kodspråket php) och ligger på en server med operativsystemet UNIX.

En konsekvens av att den nya sidan kräver ett annat operativsystem är att den gamla sidan var tvungen att flyttas. Denna ligger nu bildligt talat långt ner i en källare i väntan på att det ska finnas pengar till ett nytt separat utgivningsbevis för att den senare ska kunna göras tillgänglig som ett slags historiskt arkiv utan att riskera konflikt med gällande regelverk – så länge det nu finns windowsservrar.

Den nya versionen av Östernärkebladet.se Ver 3.0 kommer att bli något av en blandning av den tidigare lokala nyhetssidan och papperstidningen Östernärkebladet. Innehållet i både papperstidningen och internetsidan kommer framöver att produceras av samma redaktion som producerar annonstidningen.

Samtidigt som papperstidningen får en hemvist på nätet med kontaktinformation och annat, samt ett tidningsarkiv, så kommer det också fortsättningsvis att finnas plats för nyhetsnotiser liksom för fördjupningar och uppföljningar av innehåll som publiceras i papperstidningen. Målet är att bättre ta vara på och utveckla denna uppskattade annonstidning.

Där är vi nu, i januari 2017.

Avslutningsvis ett stort tack till alla skribenter och annonsörer som under åren varit med och skapat ett litet stycke journalisthistoria!

/Bengt Bronner